ArtiklarÖvrigt

En asagud med ont i sinnet

Listig, lömsk och opålitlig

En ränksmidare bland asar, en asagud

Falska och oärliga personer finns på de flesta platser. Inte ens gudarnas värld beskrevs som ett paradis. I vår  nordiska mytologi fanns en asagud som framför allt blev känd för alla sina fula påhitt. Hans namn var Loke. Trots att han härstammade från de fientliga jättarna som levde i riket Utgård vistades Loke mycket bland gudarna i Asgård. Som fosterbror till den högste guden Oden och vän till åskguden Tor så hade han sin plats hos dem. Men man visste aldrig var man hade Loke. Ena stunden kunde han uppträda som en gammal klok vän, men i nästa ögonblick tog hans falska natur överhanden. Loke, en asagud med ont i sinnet.

Mycket ont för någonting gott med sig

Eftersom Lokes list och påhittighet vid flera tillfällen slutade bra så hade gudarna ofta överseende med hans rackartyg. Det var till exempel tack vare en av fosterbroderns elaka idéer som Oden fick sin fantastiska häst Sleipner. Denna springare hade åtta ben och tog sig fram snabbare än något annat riddjur.

Vid ett annat tillfälle klippte Loke av ren avundsjuka håret av gudinnan Siv. Det var när hon satt och jämrade sig, förtvivlad och skallig, som guden Tor först la märke till henne. Detta slutade med att de två gifte sig och att Loke- efter att ha gottgjort sitt skurkstreck- blev en välkommen gäst i deras hus.

 

Valhalla, Asgard, Nordisk, Mytologi, Edda, Fotomontage

Bild: Pixabay.com

Måttet blev rågat

Men gudarnas tålamod varade inte för evigt. Kärlekens gudinna Freja hade svårt att förlåta Loke när hon- på grund av honom- nästan förlorade sitt dyrbara halssmycke, Brisingamen. Smycket kom till sist tillbaka i rätt händer men Feja kunde inte glömma tilltaget. Inte heller gudinnan Idun ville ha med honom att göra sedan han sålt hennes gyllene äpplen till en jätte. Det var genom att äta dessa äpplen som gudarna fick evig ungdom. Tillsammans med en åldrande Tor lyckades Loke skaffa tillbaka i äpplena precis i tid för att undvika sin fosterbrors raseri.

Under sina besök i Utgård skaffade Loke flera barn med en jättinna. Dessa barn växte upp till hemska varelser som blev asagudarnas fiender. Till exempel den väldiga vargen Fenrisulven och Midgårdsormen som levde i världshavet, där den växte sig stor nog att omslingra hela världen. I den sista striden som kallades Ragnarök skulle båda två få avgörande betydelse.

Till sist

Men det som till sist fick gudarna att för alltid vända sig mot sin listige vän var när Loke orsakade den ljuse och gode guden Balders död. Vart Balder än gick spred han lycka och glädje. Alla älskade honom för hans godhet, mildhet och visdom. Detta gjorde till sist att Loke blev rasande av svartsjuka och ville göra Balder illa. Men det var inte lätt. Balders mor Frigg, som var Asgårds drottning, hade gjort sin son osårbar. För att skydda honom mot allting ont hade hon tagit löfte av allt och alla att de aldrig skulle skada Balder. Därför började gudarna roa sig med att ha honom till måltavla. de sköt pilar på Balder, kastade spjut, knivar och mycket annat. Men ingenting gjorde den minsta verkan.

Ingenting utom misteln. Den hade Frigg glömt att tala med. När Loke fick veta detta gjorde han en pil av misteln och lurade den blinde guden Höder att skjuta. Plötsligt låg Balder där död, och i sin förtvivlan var det ingen som förstod någonting. Men sanningen kom fram. Detta skulle Loke få ångra.

Den svekfulle guden blev lämnad bunden vid en klipphäll med ormgift ständigt droppande ner i ansiktet. Där blev han liggande  ända till slutstriden.

 

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Se även
Close
Back to top button