Övrigt

Psykisk ohälsa i pandemins spår

Stödlinjerna har högre tryck än någonsin. Suicidrisken är högre nu.

TRYCKET PÅ SJÄLVMORDSLINJER ÄR
HÖGRE ÄN NÅGONSIN EFTER PANDEMIN.

Den negativa effekten på den psykiska hälsan har varit stor
p g a flera orsaker i pandemins spår.

Både Sverige och andra OECD-länder, kan efter pandemin
konstatera en betydligt starkare negativ effekt på den psykiska
allmänhälsan hos människor som lever i socioekonomisk utsatthet.
Och hos många som saknar sysselsättning.

Även skillnaderna i psykisk ohälsa mellan män och kvinnor har ökat.
Medan kvinnor oftare går in i djupare depressioner, kan män istället bli mera
utåtagerande och börja missbruka olika farmaka eller droger.

Nu när restriktionerna släpps och politikerna tycker att de kan andas ut,
så kommer efterföljderna av alla människor som kanske blivit isolerade och
fått mycket sämre ekonomi eller ingen alls. Förlorat jobb och hem.
Och kanske också insjuknat i depression eller blivit utbrända.

Vi behöver en mycket större arsenal för att angripa grundproblemet
till den psykiska ohälsan.
Och psykisk hälsa måste få ta mycket mera plats i svensk social-,
arbetsmarknads-, ungdoms-, och välfärdspolitik.

KONKRET HANDLINGSPLAN

I flera andra länder som Nya Zeeland och Storbritannien,
har regeringarna tagit ett helhetsgrepp för att kunna hantera
pandemins efterföljder på människors psykiska hälsa.

Och Sverige borde följa efter, och upprätta en nationell handlingsplan.
Vi måste mera systematiskt uppmärksamma de utsatta grupperna,
fånga upp dom, och ge dom adekvat vård och stöd.
Vi behöver se till att både förskola, skola, Polismyndigheten,
och Kronofogdemyndigheten, där sårbarheten kan upptäckas tidigare,
har kapaciteten och kunskapen att bemöta, och ta hand om utsatta på ett
tidigare stadium.

Pandemin har dessvärre, kraftigt förstärkt de ojämlika levnadsvillkoren
som finns i samhället.
Sambandet mellan psykisk ohälsa, och ekonomisk otrygghet inkomst,
socioekonomisk status, är väl känd sedan tidigare.

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE-GER MOTSTÅNDKRAFT

Man bör prioritera satsningar som säkrar människors ekonomiska trygghet
i första hand.
Politikerna behöver ha en mera proaktiv inställning till psykisk hälsa,
och ha det som högre prioritering, att förebygga den psykiska ohälsan
i samhället.
Och socialtjänsten bör ha ett förtydligat uppdrag, och arbeta uppsökande
och förebyggande, i samarbete med andra myndigheter och instanser,
där sårbarheten finns.

VÅRDEN BEHÖVER STÄRKAS-BEHOVET ÄR AKUT

För att vården vid psykisk ohälsa ska bli patient-tillgänglig, likvärdig,
och högkvalitativ, så krävs det mer resurser, mer kompetens och bättre
organisatoriska förutsättningar.

Fånga upp kända riskgrupper, erbjud psykisk screening för människor
i speciell utsatthet.

För redan innan pandemin saknades resurserna och kapaciteten för att
möta människors efterfrågan på vård och stöd vid psykisk ohälsa.
Och med en utbredd psykisk ohälsa bland befolkningen,
samtidigt med en växande vårdskuld, så är behovet av förstärkningar akuta.

Och sjukvårdspolitiken borde ha ett mer holistiskt perspektiv på
hälsa, där fysisk och psykisk hälsa får samma utrymme,
för det ena hänger ju faktiskt ihop med det andra.
Man behöver se människan som en helhet.

Och säkerställa att den myndighetspersonal som ofta träffar dessa
människor som har det extra svårt, dessutom faktiskt har den rätta kunskapen,
och även tiden, för att hinna uppmärksamma risker för allvarlig
psykisk ohälsa och självmord, för att vi ska kunna förebygga det i samhället.

De kommuner som saknar suicid-preventioner, behöver skyndsamt se till
att upprätta det, så att det finns tillgängligt för alla som arbetar med detta.

PRIORITERA PSYKISK HÄLSA I POLITIKEN

Psykisk hälsa behöver bli en prioritering inom både arbetsmarknadspolitiken,
socialpolitiken, och skolpolitiken.
En lyckad skolgång, ekonomisk trygghet, ett tryggt boende, och sysselsättning
är ju grundpelarna både för människors hälsa och psykiska välbefinnande.

Statsministern behöver tillsätta ett starkt statsråd med uppdrag att samordna
och inrikta politiken på att främja den folks psykiska hälsa, så att flera självmord
kan bli förhindrade.

Trycket är större än någonsin på telefonlinjer som ger stöd, råd,
samt har tystnadsplikt.
De beskriver också att många känner sig ensamma, isolerade och mår därför dåligt av
bristen på social kontakt, känner att de inte har någon som stöd i svåra frågor
någonstans. Existentiella frågor har börjat dyka upp för många.

Deras arbete kan ha varit en stor del av deras liv, och även identitet.
Och när det tas ifrån dom, och framtiden blir väldigt osäker, och de inte vet om de
ska klara sina räkningar, ha kvar sin bostad, inte vet när de kan ta sig ut i arbetslivet
och det sociala livet igen, så kan det bli en väldigt psykisk påfrestning på många
människor.

Människan har i alla tider varit skapt för att ha en uppgift, att arbeta.
Så det här är en svår omställning för många som är vana vid ett aktivt, socialt liv.
Och detta måste man ta på allvar.

Om du själv mår psykiskt dåligt och behöver samtal och stöd, så
kan du kontakta Mind, på nr: 08-347065
Dom driver Självmordslinjen, Äldrelinjen, Föräldralinjen, och Mind Forum.

#självmord
#stödlinjer
#psykisk hälsa
#psykisk ohälsa
#ekonomisk utsatthet
#sjukvårdspolitik
#nationell handlingsplan
#suicid prevention
#sjukvårdspolitik
#samtalsstöd

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Se även
Close
Back to top button